Den gula mössan
Om man spänner ögonen riktigt hårt så kan man se den där gula mössan, eller halsduken, genom grenarna på busken. Men det är mörkt, och det regnar lite nu, så varken Knapran eller Albert vet om de kan lita på sina ögon.
- Kom så kollar vi om det är någon där, säger Knapran och börjar dra i påsen. Albert håller i andra handtaget, så han får snällt lomma med.
- Jag vill inte, säger Albert hastigt och drar i påsen han också. Knapran stannar till.
- Kom igen nu, Albert. Det är lika bra att vi ser efter.
- Jag törs inte, sväljer Albert hårt.
- Vi är ju två, säger Knapran bestämt och drar med sig Albert med ett ryck i påsen.
När det närmar sig busken saktar de av lite på takten. De liksom tassar fram, steg för steg, väldigt försiktigt. De vill ju inte skrämma bort den som eventuellt gömmer sig i busken.