En alldeles vanlig söndag

Idag är det en helt vanlig söndag. Om det är något Knapran fullkomligt älskar så är det att vakna på helgen och veta att hon inte ska göra någonting viktigt, brådskande eller speciellt på hela dagen. Att hon kan ligga kvar och smula precis hur länge som helst. Och på söndagar passar Knapran ofta på. Hon ligger kvar i sängen och bläddrar i en bok om ormar eller övar sig på att rita utomjordingar ända tills pappa Stig petar upp den knarrande dörren och undrar om hon vill starta dagen med lunch eller kvällsmat. Det är bara något han säger för att visa att det inte är morgon längre.

Idag behöver pappa Stig inte komma in och tjata om lunch eller hur mycket klockan är, för Knapran stiger upp nästan direkt. Han ser förvånad ut när Knapran dyker upp i köket invirad i pappas morgonrock. Inte så mycket för att hon har hans morgonrock på sig, för det har hon nästan alltid, utan för att hon kommer när det fortfarande är frukosttid.