Börja
här!
12345678910

onsdag

11

December

Fikastund

Knapran är förvånad. Pappa är inte alls helt övertygad om Gomten. Han säger att han tror på att det finns ett värde i att saker ska vara som de alltid har varit. Att allt inte är bättre nu.

- Vad menar du? Att saker var bättre förr? Som när föräldrar fick slå sina barn? säger Knapran uppjagat.
- Nej, det menar jag förstås inte. Det mesta är bättre nu än det var förr. Men allt måste inte förändras. Vissa saker är helt enkelt fina att hålla fast vid, säger pappa.
- Där är vi inte överens, muttrar Knapran.

Hon tar på sig jackan och går ner mot centrum. Kanske kan hon hitta någon att fika med. Eller så går hon bara till biblioteket och bläddrar i en bok en stund. Hon känner att hon måste tänka, och att hon inte kan tänka klart när pappa ska vara så där jobbig. Och gammal.

Nästa sida

Knapran sätter sig vid ett runt litet bord med sin varma choklad. Hon kan inte sluta tänka på Gomten, på pappa och på Tomten. Hur ska allt det här sluta? Ska Gomten bli ny tomte som han påstår? Ska Tomten bli arbetslös? Ska det inte komma några renar med en släde längre? Vid ett bord bredvid sitter några ungdomar. De lutar sig alla över en mobil och tittar intensivt. Knapran hör hur de pratar med varandra.

- Jag älskar Gomten, säger en tjej och tar ett bett av sin morotskaka.
- Han är den coolaste. Jag har honom på Snap, säger en kille. Idag skickade jag honom en bild på en fotbollströja jag vill ha.
- Svarade han?
- Såklart, säger killen. Han undrade om jag inte ville ha shortsen och strumporna också. Fatta vilken Gomte. Som att han kan läsa ens tankar.

Knapran smuttar på chokladen. Den är varm. Hon känner att hon behöver prata med en viss person som brukar vara både klok och sansad om det mesta. Hon behöver prata med Tomten.

Tillbaka

Tror du att Tomten hört om Gomten?

Nej, det kommer nog som en överraskning.

Ja, han är säkert lite skraj.

52%

48%

Tack! Vi ses imorgon igen!

11121314151617181920Arkiv